Jag har nämnt det i något tidigare inlägg, men nu börjar jag bli så uppretad att jag tar upp det igen. Jag behöver skriva av mig. Jag märker att det upptagit stor del av min tid de senaste två dagarna.
Jag vet inte om det handlar om att folk är ouppfostrad, enbart oförskämda eller att de helt enkelt inte tänker sig för.
Sedan jag berättat om graviditeten har det helt plötsligt blivit helt okej att fråga om jag gått upp i vikt och hur mycket i så fall. Från början tyckte jag att det var okej, men nu börjar det bli för mycket. Jag får frågan var och varannan dag om det verkligen bara är en bebis där inne, och om inte barnmorskan missat en bebis på UL när jag informerar om att det bara är en.
I min värld är det ett fördolt sätt att säga "vad tjock/fet du blivit".
Jag tror att väldigt få skulle ifrågasätta vikt eller påpeka viktuppgång hos någon som inte är gravid, men tydligen är det helt okej hos gravida. Jag är ju inte dum eller blind, jag ser ju tydligt att jag gått upp i vikt. Jag både ser och känner allt vatten som jag på senare veckor samlat på mig. Jag blir påmind om det varje morgon jag vaknar, när fingrarna värker, eller på kvällarna när jag ser djupa diken i vaderna som strumporna efterlämnar. Häromdagen visste jag inte alls vart jag skulle ta vägen när en nära vän börjar skratta när hon ser mig och min stora mage och samtidigt uttrycker att det är så ovant att se min stora kula istället för min platta mage.
Kommentarerna sårar verkligen. Jag brukar kontra med att jag välsignats med en stor fin mage och att det hellre får synas att jag är gravid än att jag skulle gå omkring och vara lönnfet. Samtidigt förstår jag att de flesta kommentarerna i grunden är välmenande men de är inte kul. Ibland skulle jag bara vilja skrika ut att vi kämpat som galningar för detta mirakel, att vi lagt ner en stor summa pengar, en massa tid, energi, känslor, tårar etc för att få uppleva detta och att jag skiter fullständigt i hur stor mage jag har, bara att detta går bra. Nu kommer jag inte göra det, det ska jag berätta sen. Jag får kanske hel enkelt bara be folk bry sig i annat än min vikt och mitt utseende. För jag bara älskar min mage, den är stor och fin och innehåller något helt fantastiskt. Så är det. PUNKT!
Så, nu har jag fått skriva av mig, hoppas att jag kan lägga detta åt sidan. Kanske umgås mindre med de som kommer med sina kommentarer och mer med de som får mig att må bra!
Njut av din vackra kropp, den gör det mest underbara av allt, vaggar ett barn! Det finns så mycket korkade människor! Kram
SvaraRaderaNjut av att du äntligen blivit gravid efter allt kämpande. Vad är en stor mage mot en tom mage?
SvaraRaderaVad kul att barnvagnen kommit. Vad är det för modell och har du någon bild på den?
Kram
Ja, folk verkar tycka att det helt ok att säga vad som helst till någon som är gravid. Jag hade det motsatta 'problemet', dvs att min mage var så liten att folk frågade om bebisen verkligen mådde bra, om den växte som den skulle, etc. Och sånt vill man ju verkligen inte höra, det räcker ju liksom med dom nojjorna man redan har över att något ska gå galet.
SvaraRaderaKram på dig!
Ja, det där blir man faktiskt skitförbannad på. Jag menar, nu har ju inte jag varit i din situation med graviditet, man däremot att folk så gärna vill berätta för en sånt som ändå är uppenbart. "Vad trött du ser ut idag", "du verkar vara stressad". Inga frågor, utan mer som påståenden och sanningar. Som om man inte visste själv hur man ser ut. Vad tycker de att man ska svara? "Nähä, GÖR jag? Men gud, då måste jag åka hem och duscha igen och byta kläder". Så jädrans dumt!
SvaraRaderaUsch vilka människor det finns! Förstår att du älskar din mage, den är ju fantastisk! Det finns väl inget finare än en riktig bäbismage <3
SvaraRaderaKramar <3
na fy, jag forstar att du blir irriterad - vad oforskamda folk ar!
SvaraRaderajag sjalv hade ju ocksa en stor och fin mage som du sett pa min blogg, och jag var sa STOLT over den! det ska du ocksa vara! bemot alla oforskamda kommentarer med att fortsatta osa skryt tillbaks med sant som "jaa, visst ar jag lyckligt lottad som fatt en sa stor och fin mage! jag ar superlycklig over det" Det sa jag hela tiden, bara talade om hogt sa varlden fick hora att jag minsanna var glad over min stora mage. Och det var jag verkligen! Hela graviditeten tills hon kom ut!
Som du sager sa innehaller magen det underbaraste i varlden, det basta som kan handa oss! sta pa dej och lat inga dumma kommentarer komma ivagen nar du njuter och ar lycklig. Dessutom har vi ju ratt, det ar det vackraste i varlden med dessa bebismagar :)
stor kram!
johanna