torsdag 22 december 2011

En dröm

Idag blir Frostybaby 6 dagar gammal. Fortfarande känns allt overkligt. Det känns som om någon snart ska komma och säga "ha, trodde du på detta, att hon är er?" och sedan ta henne ifrån mig. Jag är rädd att jag ska vakna upp ur denna fantastiska tillvaro och inse att det bara var en dröm. Jag undrar när jag landar i detta och inser på riktigt vilket mirakel jag och blivande maken varit och är med om. Det är så stort, kanske att det därför är så svårt att greppa?

Samtidigt som jag inte riktigt förstår vad jag är med om så lever vi som typiska småbarnsföräldrar skulle jag tro. När lilla Frostybaby kom blev allt annat så oviktigt. Vi lever i vår bebisbubbla. Aldrig trodde jag att man kunde bli så glad av att en liten bebis bajsar eller släpper väder. Men här har vi suttit, jag och blivande maken och skrattat lyckligt varje gång det händer. Ibland kommer vi på oss och skrattar åt det istället.

Det är ett enda virrvarr i mitt huvud, ena sekunden förstår jag inget och i nästa så är jag verkligen där, i livet som småbarnsförälder.


Idag hade vi överburenhetskontroll inbokad om inte Frosty kommit ut tidigare. Dit behövde vi inte åka. Istället var vi med när Frosty tappade navelstumpen i morse.  Ett stort steg i vår lilla värld!

4 kommentarer:

  1. Känner igen tankarna. Jag var bered på att någon skulle komma efter oss när vi gick från bb och ta tillbaka miraklet.

    SvaraRadera
  2. Tro mig när jag säger att Frosty är eran lilla flicka, och ingen kommer att ta henne från er! ;-)
    Visst är det härligt och mysigt att leva i bebisbubblan?!

    Kramar

    SvaraRadera
  3. Än en gång varma grattiskramar , det är sant att du är mamma nu!! NJUT

    SvaraRadera
  4. Världens största grattis till er lilla Frosty!

    Jag undrar om man någonsin kommer att kunna förstå det här med mammaskapet. Först har man svårt att förstå att någon äntligen ligger i ens mage, sen kommer denna lilla någon ut. Då har man svårt att förstå hur det gått till och att det är ens egen och att man är mamma på riktigt! Mina busungar fyllde nyss 2 år och visst jag är absolut deras mamma, samtidigt är jag ju inte någon riktig mamma egentligen. Alltså inte en sån där mamma som min mamma är och som man tänker sig en mamma...

    Slutsurrat från mig. Återigen stort grattis, stor kram och ha en riktigt God Bebis-jul!

    SvaraRadera