Idag fick jag veta en fantastisk nyhet. Jättekul, verkligen, men min värld rasade, igen. För varje gång får jag allt svårare att komma tillbaka till den jag är. Varje gång får jag återigen min oduglighet bekräftad. Jag är så trött på det. Jag är så trött på att jubla ut min "falska" glädje, att skicka grattis-sms och grattis-meddelande på fejjan. Det är klart att jag är glad för deras skull, för alla de som lyckas. Men det gör så förbannat ont samtidigt. Ni vet ju vad jag pratar om och detta ämne har skrivits om säkert flera hundra gånger, men jag måste bara få ur mig allt. Känslan av olustighet kväver mig sakta.
Min dag började bra men förvandlades snabbt till en skitdag. Någon annans lycka blev min olycka och jag hatar att det behöver vara så.
Jag håller med dig, det är otroligt jobbigt att försöka hålla god min och gratteligratta alla i ens närhet som lyckas både en och två gånger utan så mycket som att behöva kämpa lite! Det är orättvist och man får känna att det är orättvist också! Hoppas ändå att du mår bättre snart!
SvaraRaderaKram!
Allt för ofta reagerar och känner jag likadant! Men intalar mig själv att det faktiskt är tillåtet att känna att det är orättvist.
SvaraRaderaSkickar några varma vårkramar och hoppas du känner dig bättre snart.
Kram!
Åhh jag förstår dig så väl. Speciellt med tanke på vart jag jobbar. Styrke kramar från mig.
SvaraRaderaFörstår dig precis. Man försöker bita ihop och låtsas vara glad för deras skull (inte för att man missunnar någon att bli gravid, men det är så jädrans orättvist). Svårt att känna äkta glädje när man själv håller på och kämpar.
SvaraRaderaStyrkekramar till dig!!
Det ar svart att kanna den dar gladjen for andra nar man sjalv kampar, jag vet att det inte ar latt men var inte sa hard mot dej sjalv. Man far kanna sa, det ar inte kul men det ar naturligt.
SvaraRaderaJag tror av hela mitt hjarta att det ar er tur nasta gang!kram