Vår plan

Vi har diskuterat det om och om igen. Ni vet, det här med barngörargrejerna.

Jag har funderat på detta under en lång tid och har insett ett och annat. Hade vi varit en av alla de par som kan planera när de skall ha barn och sedan bli gravid av lite sexande, ja då hade jag inte haft så bråttom som jag upplever mig ha nu. Hade det varit så, ja då hade jag gärna  väntat till hösten eller kanske till och med ett år till. Jag vill njuta av vår lilla prinsessa, orka vara med henne så mycket som möjligt. Vid en graviditet vet jag inte hur jag skulle må, men jag minns att jag mådde rätt pyton de första månaderna, även om jag då inte tyckte att illamåendet var så värst mycket då.

Nu vet vi ju inte hur lång tid det tar, om det tar. Någonsin. Vi kan ju inte vara säkra bara för att det fungerat en gång. Därför kör vi på redan nu. Dessutom är vi inte purunga och tar det något/några år att lyckas, ja då är vi ju ännu äldre. Maken börjar sniffa på 40-strecket och ävven om jag har några år kvar dit så år tiden fort....

Vår plan är i alla fall att testa själva fram till augusti. Sedan vill vi köra igång med IVF igen. Det betyder att vi kontaktar vår hemortsläkare redan i april för att förhoppningsvis ha allt klart till augusti.  Det är vår plan. Och även om jag känner att jag skulle kunna tänka mig att vänta ett tag så är så klart en graviditet redan nu välkommen och vi skulle bli fantastiskt glada. Så klart!

Jag hoppas verkligen inte att någon av er tar illa vid er av vårt planerande på en till. Jag tänker på er som fortfarande kämpar. Jag förstår hur stötande det kan kännas att läsa sånt när man själv känner sig som ett stort misslyckande. Jag kan inte annat än hoppas för er, att ni snart, helst igår, får ert plus på stickan och sedan er bebis. Jag hoppas och håller allt som går att hålla för att ni skall lyckas.