11 ägg

Nu är vi hemma. Efter 40 mil med bil och 11 ägg "fattigare" i mina äggstockar! Vilken urladdning det blev när själva ingreppet var klart....Ännu ett steg avklarat.

Vi var på plats straxt innan 8 i morse. Vi blev hänvisade till väntrummet och där satt två andra par. Hur hemskt det än låter så var det skönt att se att det finns andra som går igenom samma sak. Jag kände för första gången en slags samhörighet....  Nu önskar jag såklart INGEN det fasansfulla att behöva gå igenom detta, men på ett sätt så var det skönt att se att NI faktiskt finns, det är inte bara bloggar jag läser, utan det finns fysiska personer bakom dem. Jag tror att ni förstår vad jag menar.


I alla fall... Vi blev ganska snabbt hänvisad till ett eget rum. Jag fick byta om till nattsärk och de fantastiskt vackra strumporna. En sån där mojäng (heter???) sattes i armen, via den skulle jag sedan få det mest fantastiska rusningsmedlet. Sedan väntade vi. Ett par var före oss....

Min finaste blivande make blev efter ett tag hämtad och fick göra sitt. Jag tror att min överdrivna nojja smittats över till honom för den stackarn kom tillbaka och var oroad att han lämnat för lite. Jag lugnade honom och informerade att det finns miljontals soldater i bara en liten droppe. Sen väntade vi.... Vid det här laget hade det visserligen bara gått 1 timme sedan vi blivit hänvisade till rummet, men där och då kändes det länge. Tror att jag var mer nervös än vad jag förstod, för två gånger gick jag på toa, trots att jag inte alls druckit mycket...


Nu var det dags för själva plocket. En sköterska visade in oss på rummet, hon kom sedan att sköta smärtlindringen, hälsade på läkaren, ytterligare en sköterska och sedan fick jag hoppa upp i stolen. Sedan gick det fort. Tappade både tidsuppfattning och allt vad som hände där inne. Fick något morfinliknande medel i armen. Vilket rus!! Det var förmodligen då jag tappade tid och rum, men skönt var det. Läkaren pratade där borta medan han höll på men jag hörde aldrig vad han sa. Lite ont gjorde det ibland, men det gick snabbt över. Tillslut hörde jag någon genom luckan ropa "Ett ägg". Vilken känsla, jag som hade varit så orolig och rädd att de inte skulle hitta något alls.... När det var klart hade de hittat fyra ägg, ett bra resultat enligt mig.

Fick ligga kvar en stund för det snurrade ordentligt i huvudet. När jag väl tog mig upp på benen fick sköterskan hjälpa mig på med trosorna. Kände mig som ett barn, men jag var rätt vinglig.

Sedan fick vi återvända till rummet, vila en stund och fika lite. Sköterskan kom tillbaka och berättade att det blivit 11 ägg tillslut. Hon gick igenom smärtlindring för kvällen, när vi (förhoppningsvis) får komma tillbaka, start för Trombyl och vagitorier samt datum för graviditetstest.....


Sen åkte vi hem.....


Nu väntar vi....