Usch så värdelös jag känner mig. Nu förstår jag er som berättat om era känslor när misslyckandet är ett faktum och när man ser sin ledsna sambo. Det var nog det värsta. Jag kan acceptera att vi inte lyckades denna gång. Men att se hur ledsen blivande maken blev är fortfarande ett smärtsamt minne. Han gav inte upp. Han hoppades in i det sista. Jag hörde hur ledsen han blev idag när han frågade lite försiktigt om jag testat igen och när jag åter fick berätta att det inte visat något.
Tänk om jag inte kan ge honom det barn han längtar efter? Som vi längtar efter?
Idag var min testdag. Idag ringde jag till Falun och berättade. Vår hemortsläkare är informerad. Nu får vi vänta. Jag ska enligt planering börja spraya efter nästa mens. Det blir i december om kroppen fungerar som den ska. Denna gång kommer jag få spraya länge eftersom det kommer en jul och ett nyår mitt i allt. Med lite tur blir det två turer ner till Falun i mitten av januari.
Nu måste jag börja tro. Tro att det faktiskt kan gå.
Kära du, känner så väl igen mig i det du skriver... och då är det viktigt att bli påmind om att det faktiskt KAN gå, och att det finns möjligheter:) Det är ett helvete emellanåt, men tillsammans är vi starkare, KRAMEN!
SvaraRaderaFasen också! Skit, piss och fan! Det är så orättvist att vi ska få genomgå sådan känslomässig berg och dalbana.. Det är inte lätt det här..
SvaraRaderaDet KAN gå och det SKA gå!!! Nu kommer snart att börja kämpa igen, tro mig. Vi är fantastiska som kämpar igen och igen. Men du ska se att vårt kämpande kommer att ge resultat! På ett eller annat sätt så kommer både du och jag få barn :-) Så är det bara!
Kämpa på och lycka till!
Kram
Vet inte vad jag ska säga för att kunna få dig att må bättre. Känner mig lite dum men vad du går igenom. Vad du än gör så ge inte upp.
SvaraRaderaJättekramen!
Stackare jag vet hur det känns det är fruktansvärt! Kram
SvaraRaderaTyvärr tror jag att jag förstår hur det känns, det är hemskt att behöva berätta att man sett blod och att det troligtvis är kört. Men nu kör vi på och laddar inför nästa försök, OK?! :-) Januari bara MÅSTE vara en bra månad och 2011 ett bra år. Håller tummarna för att allt ska gå bra för er!
SvaraRaderaKram
Hemskt! Min man är också så positiv och vill så gärna - jag förstår hur du känner :-(
SvaraRaderaStyrkekramar!
Jag förstår hur du menar, att vara ledsen själv är en sak men att se den man älskar vara ledsen är ännu jobbigare :(
SvaraRaderaVi känner med er och hoppas det går bättre nästa gång.
Kramar
Jag förstår precis hur du känner dig!! Det är så smärtsamt att se sin älskade bli ledsen, men han älskar dig och ni kommer klara detta ihop. Kom bara ihåg att unna er det där lilla extra emellanåt.
SvaraRaderaHåller så mycket tummar och tår för er!! Vi finns här ute för att tröst och stötta varandra =)